På bara ett år höjdes gymnasiebehörigheten bland Hallsbergs niondeklassare från 73 till 84 procent. Med ledorden kultur, struktur och ledarskap tror förvaltningschefen Fredrik Nordvall nu att fler skolor kan göra samma resa.

När Fredrik Nordvall i augusti 2013 började sitt arbete som chef för kultur- och utbildningsförvaltningen i Hallsbergs kommun, hade han en gedigen utmaning framför sig. Bland eleverna som hade gått ut nionde klass i Hallsbergs skolor det året hade bara 73 procent gymnasiebehörighet, den lägsta siffran i landet.

– Det var huvuduppdraget egentligen. Både att se över hur man kunde bli mer kostnadseffektiva men framförallt att få fler elever att klara gymnasiebehörigheten, berättar Fredrik Nordvall.

Problemet som Fredrik Nordvall såg i skolorna i Hallsberg var till stor del kopplade till kulturen. Dåliga skolresultat hade skapat en negativ spiral där varken lärare eller elever tycktes tro på en förbättring. Lärarna beklagade sig över elevernas förmågor och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Bland föräldrar och allmänhet fanns en lika negativ syn på lärare och undervisning på skolorna. Det var det här synsättet som Fredrik Nordvall ville förändra.

– Ska man ändra en kultur, det som sitter i väggarna, då handlar det mycket om att jobba med värdergrundsfrågor. Vilken elevsyn har vi och vilken kunskapssyn har vi? Tror vi att alla elever vill lära sig, och tror vi att alla elever kan klara kunskapskraven? säger Fredrik Nordvall.

Omfattande kulturanalys
Ett första steg i att förändra skolorna var därför att analysera kulturen och personalens syn på kunskap, eleverna och förändringar. Bland annat samlade man in 1 600 brev från skolans personal, elever, föräldrar och politiker där de fick ge sin bild av skolan. Sedan fick personalen själva gå igenom breven för att göra en analys av kulturen enligt en vetenskaplig metod.

– När jag kom hit så sa jag till personalen vad jag såg men de var inte särskilt motiverade att förändra sig eftersom de inte delade min uppfattning. Nu har de skrivit brev och själva varit med att göra analysen så motivationen har ökat markant, säger han.

Utifrån den här kulturanalysen gjordes sedan utvecklingsplaner där man också tittade på hur struktur och ledarskap spelar in för att stödja arbetet med att förändra kulturen på skolorna.

– Strukturen handlar mycket om det systematiska kvalitetsarbetet. Att se till att kartlägga och analysera de resultat vi har för att sedan göra förändringar. Ledarskapet handlar mycket om det här med roller och ansvar. Jag har sagt att jag inte vill ha massa chefer mellan mig och mina rektorer, däremot vill jag att mina rektorer ska ha en ledningsstruktur nära sig och under sig och ut mot arbetslagen. Så att man får ut ansvar väldigt nära verksamheten, förklarar Fredrik Nordvall.

Snabba och tydliga resultat
Genom det här arbetssättet menar Fredrik Nordvall att man både ökade förändringsbenägenheten hos personalen och skapade en kultur som tror på eleverna och firar sina framgångar. En kulturförändring som också gav snabba och tydliga resultat i elevernas prestationer.

2014 hade man höjt andelen niondeklassare med gymnasiekompetens med 11 procentenheter och gått från att ha de sämsta resultaten i Sverige till att vara en av de bästa skolorna i regionen. En viktig del i den här resan, som Fredrik Nordvall tror att många skolor kan lära av, har varit att sluta fokusera på det negativa och istället fira de framgångar man har.

– Problemet i svensk skola idag är ju att man fokuserar för mycket på det som inte är bra. Vi vill skapa en kultur som fokuserar på det som är bra så att eleverna känner att de lyckas och att vi tror att de ska lyckas. Då bygger man upp dem men vi bygger också upp våra lärare och vår organisation.