I och med en allt snabbare urbanisering har landsbygden på många håll i Sverige en stor utmaning med minskad attraktionskraft, avfolkning och därmed även sjunkande skatteunderlag för redan utsatta kommuner. Norrlands inland är inte undantaget. Men på vissa håll kan man skymta en positiv trend, exempelvis i vissa av landets fjällkommuner.

Statistik visar att trots att allt fler flyttar till städerna är det just nu också ett allt större utflöde från Stockholm, många har svårt att förlika sig med det höga tempot och inte minst bostadspriserna. Det gör att allt fler söker sig till landsbygden i jakt på livskvalitet och en enklare vardag.

Genom att arbeta aktivt för att stärka besöksnäringen och reseanledningarna har exempelvis Bergs kommun i södra Jämtland de senaste åren lyckats öka antalet invånare och stärka det lokala näringslivet, dessutom med en kommunbudget i balans.

I Bergs kommun finns resmål så som Sveriges sydligaste glaciär vid Helags och inte minst Klövsjö som av många kallas Sveriges vackraste by. I Klövsjö och många andra håll i kommunen finns en levande landsbygd med bevarade öppna landskap och på senare år en allt starkare besöksnäring.

– När allt fler får upp ögonen för friluftsliv och aktiviteter så som skidåkning och fjällvandring gynnas helt klart fjällkommuner så som Berg och Härjedalen. Det säger Marcus Ståhl tidigare vd på Destination Vemdalen som idag arbetar med bl.a. destinationsutveckling och platsmarknadsföring.

I den lilla byn Klövsjö med drygt 300 invånare har det investerats enorma belopp sett i förhållande till antalet invånare, en helt ny bygghandel, mängder av fristående stugor och lägenheter samt ett hotell för 95 miljoner är några exempel (läs mer om Klövsjöfjäll).

Utvecklingsarbetet inom utbildningsförvaltningen i Växjö kommun bygger bland annat på ett kollegialt lärande som skapar goda förutsättningar för att öka elevens resultat och måluppfyllelse. En av de drivande krafterna i förvaltningen är Anna Bengtsson, som är lektor, lärare och verksamhetsutvecklare inom matematikdidaktik och kollegialt lärande. Anna gör verkstad av att kombinera forskning med den konkreta vardagen.

– Man löser inte djupt rotade problem genom att addera något nytt på toppen, förklarar hon. Grunden måste alltid vara en självmedveten reflektion över den egna rollen i den nya undervisningskulturen som i sin tur genomsyrar hela verksamheten.

 Vi ser ett ännu större behov av ett tydligt ledarskap i klassrummet, där vi behöver luta oss mot forskning för att skapa resultat och kvalitét i undervisningen.

 – Vi inom utbildningsförvaltningen, Växjö kommun, arbetar ständigt med det kollegiala lärandet som en verksamhetsgrund, men vi måste fortsätta arbetet och nyttja ännu mer forskningsrelaterad information för att kunna ta nästa steg i skolans utveckling, avslutar Anna Bengtsson.

Läs mer: www.vaxjo.se

Med en stadigt åldrande befolkning står många svenska kommuner inför allt större belastningar för äldrevården. På Helsingborgs stad är man väl medvetna om den här utmaningen och att den inte är en avlägsen framtidsvision.

– Om vi tittar på demografin för Helsingborgs del så börjar ökningen rätt rejält från ungefär 2020. Så det är hög tid att börja förbereda sig nu och allra helst ska man redan ha börjat, säger Britt-Marie Börjesson, omsorgsdirektör på vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg och fortsätter:

– Utmaningen ligger i två huvudsakliga delar. Det ena är att vara riktigt konkurrenskraftig som arbetsgivare så att vi kan locka människor att arbeta i vården. Det andra handlar om att utveckla lösningar inom välfärdsteknologi, där jag ser att digitalisering är ett viktigt område.

»Det är hög tid att börja förbereda sig nu och allra helst ska man redan ha börjat«

Flexibilitet lockar

När det gäller utmaningen kring att locka medarbetare med rätt kompetens tror Britt-Marie Börjesson att mycket handlar om att den kommunala omsorgen behöver bli mer flexibel. Där får hon också medhåll från Maria Nilsson, ordförande i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd, som tror att framtidens arbetstagare kommer dras till arbetsplatser med mer utrymme för egna val. Där de anställda har mer inflytande över hur man jobbar.

– Jag tror vi ska vara försiktiga med att tänka att alla vill jobba likadant. Majoriteten vill kanske jobba dagtid måndag till fredag, men inte alla. Något annat som kommer är att unga människor vill kunna ha parallella karriärer. Kanske vill ha en tjänst på 80 procent som undersköterska och kanske jobba inom kultur eller något annat på 20 procent, säger Maria Nilsson.

Digitala innovationer

Den andra viktiga utmaningen, där både Britt-Marie Börjesson och Maria Nilsson menar att Helsingborg kommit långt, är införandet av innovativ välfärdsteknologi. Nya innovationer inom exempelvis e-hälsa kommer nämligen spela en otroligt central roll för att möta det växande trycket på äldrevården.

»Vi har också ett politiskt uppdrag att erbjuda testmiljöer. Det är ett sätt att låta de mindre leverantörerna komma in på marknaden och få testa sina produkter hos oss«

Det handlar dels om digitala lösningar för exempelvis journalsystem, som frigör värdefull tid för personalen. Dessutom har man i Helsingborg en lång erfarenhet av att prova på även andra typer av innovationer som smarta sensorer i hemmet, matningshjälpmedel, animeringar i iPads eller jDomes google streetview-cyklar som låter personer med funktionsnedsättningar uppleva omvärlden. På vissa boenden använder man även spelkonsolen Xbox 360 kinect för att underlätta aktivitet och delaktighet för de boende.  Nyckelfria lås och kameratillsyn lanseras under hösten. Denna typ av innovationer spelar en avgörande roll i att förbättra livskvaliteten för människor, vilket håller dem friskare och därmed sänker kostnaderna.

– Vi har också ett politiskt uppdrag att erbjuda testmiljöer. Det är ett sätt att låta de mindre leverantörerna komma in på marknaden och få testa sina produkter hos oss. Det ger också oss en möjlighet att arbeta med fler människor som tänker nytt och innovativt, säger Britt-Marie Börjesson.

Stora smakupplevelser
Men digital teknik kan ändå bara nå en bit på vägen till en bättre äldreomsorg. Ett annat område där Helsingborg höjer livskvaliteten för sina äldre är maten. I höst drar man tillsammans med krögarprofilen och förre tv-kocken Rikard Nilsson igång projektet ”Smaka med alla sinnen”. Inom ramen för samarbete kommer lokala krögare gästspela på Helsingborgs äldreboenden för att ge de äldre nya smakupplevelser som tilltalar alla kroppens sinnen

– Det här projektet känns väldigt kul. Vi vet hur viktig roll maten spelar för för att de äldre ska trivas och ha en bra livskvalitet och med ”Smaka med alla sinnen” kan vi skapa en helt ny måltidssituation.

Den här viljan att prova på nya lösningar tror Britt-Marie Börjesson kommer vara avgörande för att framtidens äldrevård ska fungera. Ett tydligt exempel är hur dessa innovativa lösningar kan underlätta för vård i hemmet, ett område som växer fort och där det finns vinster i både välbefinnande för äldre och yngre människor med funktionsnedsättning och sänkta kostnader.

– Det vi ser framöver är att fler vill vårdas mer i hemmet och vi i den politiska majoriteten har sagt att hemvården är det fokusområde där vi måste kraftsamla allra mest. Där kommer de välfärdstekniska hjälpmedlen in för att göra detta på ett tidseffektivt sätt så att personalen kan lägga mer tid på den sociala biten, säger Maria Nilsson.

–Det handlar om ledarskap och insikten hos den kommunala förvaltningen om vem man arbetar för. Vi har fokuserat på byggandet och har under de senaste tre åren verkligen trimmat våra processer, säger Åsa Bellander, stadsbyggnadschef och programdirektör samhällsbyggnad i Örebro.

–Vi har markägandet och planeringen i samma förvaltning och vi för hela tiden en dialog med marknaden. Har man inte det och samtidigt inte bygger förtroende mellan kommunen och marknaden så hjälper ingenting, säger Martin Willén, som är biträdande stadsbyggnadschef. Vi låter marknaden ha synpunkter på vårt jobb och det visar sig att vi ligger högt i nöjd kundindex. Vårt arbetssätt har betalat sig.

Jobbar smartare och effektivare

Örebro har en etablerad modell för hur projekt som planeras och genomförs på kommunens mark snabbt och effektivt kan bebyggas samtidigt som kvaliteter som växer fram under processen kan säkras hela vägen under genomförandet.

–Det krävs inte någon förändring i lagstiftningen för att få fart på planerings- och byggprocessen, det räcker med att använda de redskap som redan finns, att hitta nya lösningar, jobba smartare, effektivare och klokare och att föra en dialog med dem som ska bygga, säger Åsa Bellander.

Vanligtvis är det fastighetsaktörer, byggföretag eller projektutvecklare som har markanvisningar i Örebro och därmed makten över vad som byggs. Men grunden i Örebro-modellen är speciell. Den skapar flera möjligheter genom en generös detaljplan och en på förhand gällande men inte så styrande byggrätt.

–Vi planlägger mark och säljer den först när det finns en färdig detaljplan och byggnationen startat, allt för att säkra en hög byggtakt och ett bra slutresultat för ägare och hyresgäster, säger Martin Willén. Det ger låga initiala kostnader för mottagaren av anvisningen. I vår önskan att skapa förutsättningar för god arkitektur prövar vi också möjligheten att ge markanvisning direkt till en arkitektbyrå.

Örebro har ifrågasatt traditionella arbetssätt och gamla mönster och har jobbat med medarbetargrupper som berörs. Det krävs täta samarbeten mellan till exempel planarkitekter, exploateringsingenjörer och bygglovshandläggare och alla måste vara intresserade av vad det blir av arbetet.

Låga initiala kostnader

Resultatet blir en process med stor tydlighet, förutsägbarhet och små risker. Det finns alltid en generös lagakraftvunnen detaljplan, ett fastslaget pris på marken och låga initiala kostnader eftersom köpet av marken genomförs sent i projektet.

–Vi måste klara att bedriva parallella processer utan att kompromissa med de regler som finns, säger Åsa Bellander.

Örebromodellen ställer höga krav på samarbete mellan kommunens tjänstemannaorganisation och den politiska ledningen och på förtroende både internt och externt. 

Örebro står just nu för 4,8 procent av det totala bostadsbyggandet i Sverige men dess befolkning motsvarar endast 1,4 procent. Byggtakten överträffar den plan som lagts för innevarande mandatperiod.

–Om alla de 15 svenska kommuner som har fler än 100 000 invånare hade arbetat med vår modell så hade det byggstartats 35 000 fler bostäder än de drygt 47 000 som startades mellan juli 2015 och juni 2016. 

Ny stadsdel byggs nära centrala staden

Södra Ladugårdsängen, som ligger två kilometer från centrala Örebro och södra station, är ett exempel där man arbetar med planering och bostadsbyggande enligt Örebro-modellen. Där ska 230 000 kvm mark förvandlas till en stadsdel med 3000 nya bostäder med närhet till citys utbud men också till idrottsanläggningar och naturområden.

I en första etapp byggs det nära 1000 lägenheter. Elva olika aktörer är involverade och de första har redan börjat bygga. 

–Det som byggs där håller väldigt hög kvalitet, men höga ambitioner behöver inte ta mer tid, säger Martin Willén. Från markanvisning till första byggstart har det bara tagit nio månader.

Just nu förbereds Södra Ladugårdsängens andra etapp, där sex olika förslag från sex byggaktörer valts ut för att tillsammans skapa 500 nya bostäder. De har påbörjat en gemensam förstudie.

Förra året hamnade Sotenäs kommun på andra plats i Lärarnas Riksförbunds ranking över landets bästa skolkommuner och på nionde plats i Lärarförbundets ranking. En framgång som enligt Lars Bennersten, förvaltningschef för utbildningsförvaltningen, är resultatet av en mer än 10 år lång satsning.

En viktig del av den satsningen har varit att lägga stora resurser på de tidiga skolåren. Vi har bland annat implementerat ett tvålärar-system på låg- och mellanstadiet för att ge alla elever det stöd de behöver. Vi har också en väl utvecklad elevhälsa som startar sitt arbete redan på förskolan.

– De första åren är ju då man får verktygen för att klara resten av skolan, både läsförståelsen och den grundläggande matematiken. Det är de delarna eleverna ska ha med sig från start och därför har vi lagt ett stort fokus på de första åren, säger Lars Bennersten och skolutvecklaren Eva-Lott Grafman fyller i:

– Det gäller även på förskolan, där har vi ett system med fem timmar extra resurs för planering i veckan per avdelning, vilket möjliggör mer dagplanering. Jag tror att det är ganska unikt med så mycket planeringstid inom förskolan men det är också en del av satsningen där vi fokuserar på de yngre åldrarna.

Läs mer om resultaten i Sotenäs skolor. 

»Skolorna har väldigt stort förtroende hos föräldrarna och hög status i kommunen. Det är också en av förklaringarna till varför vi lyckas«

Behöriga lärare

En annan viktig framgångsfaktor för kommunen har varit en god tillgång på behöriga lärare. Förra året hade kommunen 89 procent behöriga lärare i kommunen, vilket Eva-Lott Grafman menar bidrar till elevernas goda resultat.

Dock har andelen behöriga lärare faktiskt sjunkit i kommunen det senaste året vilket gjort att man även dalat i årets ranking av skolkommuner. Därför hoppas Eva-Lott Grafman och Lars Bennersten att rekrytera fler behöriga lärare till kommunens skolor.

Läs mer om Sotenäs vision för skolan.

Stort förtroende hos föräldrarna

Att Sotenäs skolor har mycket att erbjuda lärare är de båda också överens om.

– Det skiljer sig något mellan rektorsområden men i grunden vill vi att lärarna och arbetslagen på skolorna själva prioriterar och anpassar undervisningen utifrån elevgruppen, säger Lars Bennersten.

För Eva-Lott Grafman finns det ännu en viktig faktor som hon tror kan locka lärare till Sotenäs skolor, nämligen stödet från kommuninvånarna.

– Skolorna har väldigt stort förtroende hos föräldrarna och hög status i kommunen. Det är också en av förklaringarna till varför vi lyckas, man pratar väl om sin skola och stödjer den på olika vis, berättar Eva-Lott Grafman, skolutvecklare på Sotenäs kommun.

När skolans kvalitet och elevernas lärande diskuteras görs det ofta utifrån siffror. Oavsett om det gäller PISA-resultat, betyg eller gymnasiebehörighet så är det i regel genom mätbara och kvantifierbara mål som skolan bedöms. Detta fokus på just mätbara mål kan dock vara problematiskt eftersom man riskerar att missa de mjukare värdena som ligger bakom målen.

– Jag hade en elev här som gick i 9:an och som var lite missnöjd med sin situation. Han sa: ”tidigare i skolan så lärde jag mig saker, nu kontrollerar ni bara det jag kan”. Det var som kärnan av det vi höll på med. Hans upplevelse var att vi bara kontrollerade vad han kunde men lärandet hade upphört, säger Matz Ingvarsson, chef för bildningsförvaltningen i Oskarshamns kommun. 

Matz Ingvarsson och hans kollegor på bildningsförvaltningen diskuterade under 2013 flitigt ämnet om mätbara mål i skolan. Bland cheferna på förvaltningen fanns det nämligen en känsla av att målen var uppsatta för att nå ett högre syfte men att det syftet ofta glömdes bort. Det bildningsförvaltningen ville göra var därför att hitta tillbaka till det högre syftet och återigen göra det till grunden för verksamheten.

»Det blir som att vitsen med skolan är att skicka hem ett barn med ett papper i handen där det står ett A eller ett B på. Men ett lite höre syfte än så har vi«

Nyvision leder arbetet
Resultatet av den här diskussionen blev visionen ”Ett gott liv” som sedan hösten 2013 styr hela bildningsförvaltningens verksamhet och även antagits av bildningsnämnden i kommunen. Visionen utgår från att skolans syfte är att ge eleverna förutsättningar för att leva just ”ett gott liv”. Mätbara mål som betyg och provresultat bör därför ses mer som ett verktyg för att uppnå detta än syften i sig själva.

Genom att implementera det här tankesättet tror Matz Ingvarsson nämligen att det blir enklare att motivera eleverna till att plugga och gör arbetet mer värdefullt för lärarna.

– Motivationen är ju allting, har man ingen drivkraft så gör man inget. Eleverna måste förstå att de inte lär sig saker för att få bra resultat på ett prov utan för att det är viktigt för resten av livet. Men då måste vi också förmedla det till eleverna och det kanske vi inte alltid är så bra på.

 »Det svåraste är egentligen att vi ska känna oss trygga när hela systemet andas mätbara resultat att vi ska våga säga något annat«

För att kunna konkretisera arbetet med visionen har idag alla verksamheter inom förvaltningen också fått sätta upp sin egen mission, alltså det uppdrag en verksamhet tar på sig inom ramen för visionen. Utifrån missionen har man också tagit fram en ambition som beskriver vad det självpåtagna uppdraget långsiktigt leder till.

Som ett exempel nämner Matz Ingvarsson en skola i kommunen som satt som mission att utbilda världsmedborgare. Deras ambition är sedan att alla elever ska tycka att skolan är en bra plats att gå till. Dessutom har man kopplat mätbara mål till detta, som att alla ska lämna skolan med godkända betyg. Det finns således ingen motsättning mellan visionen och de mätbara målen. Skillnaden handlar snarare om att ändra verksamheten inställning och istället utgå från ett högre syfte, nämligen barnens välfärd

– Det svåraste är egentligen att vi ska känna oss trygga när hela systemet andas mätbara resultat att vi ska våga säga något annat. Att vi vill mäta våra resultat men vi tror att vägen dit inte är att fokusera enbart på dem utan att också fokusera på att det går bra för våra barn.

Hållbar utveckling

Miljöaktuellts rankning bygger på en rad frågor som kommunerna fått besvara, men också på statistik från olika databaser. Frågorna spänner över ett brett fält, från naturvård och klimatmål till invånarnas delaktighet och placeringspolicy.

– Det är mycket glädjande att vi efter flera pallplaceringar äntligen lyckats ta hem förstaplatsen. Det är ett kvitto på vårt ambitiösa arbete för en hållbar utveckling. Vi vill vara föregångare och ett gott exempel för omvärlden, säger Lennart Bondeson (KD), kommunalråd och politiskt ansvarig för miljö och hållbarhetsfrågor i Örebro kommun.

Miljöstrategi

– Alla som jobbar i kommunen har del i utmärkelsen. En framgångsfaktor i Örebro kommun är att vi jobbar både brett och djupt. De miljöstrategiska frågorna hanteras på högsta nivå och ingår i det ordinarie arbetet, med en nära koppling till ekonomistyrningen, säger Hanna Dufva, chef för Ekonomi- och hållbarhetsavdelningen.

Gröna finanser är ett område där kommunen flyttat fram positionerna det senaste året. Vi har en placeringspolicy som innebär att vi undviker att placera pengar i verksamheter kopplade till utvinning av fossila bränslen.

Bästa kommun

Bland de projekt som Örebro kommun valt att lyfta fram återfinns förbättrad tillgänglighet i natur- och rekreationsområden, prova-på-kampanjer inom ramen för Klimatsmart vardag, solkarta på hemsidan, en omfattande satsning på smartare mat, utbyggnad av huvudcykelstråk, en fossilfri placeringspolicy, investeringar för att utveckla biogasproduktionen i regionen och en storsatsning på vindkraft och solenergi, med målet att bli självförsörjande på förnybar el år 2020.

Utmärkelsen Miljöbästa kommun är en i raden av framgångar för Örebro kommun på senare tid. Bland annat har kommunen utsetts till Årets friluftskommun åren 2012 till 2014, Årets stadskärna 2015 och landets näst bästa kommun att bo i 2015 i tidningen Fokus ranking av Sveriges kommuner.

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för äldreomsorgen har Haninge kommun satsat mycket på förbättringsarbeten. Kommunen är till exempel bland de första i Sverige att arbeta med konceptet Kravmärkt Yrkesroll (KY), ett koncept som togs fram av undersköterskor och vårdbiträden redan 2010.  Syftet med konceptet är att säkerställa att de som arbetar inom äldreomsorgen alltid ska ha rätt kompetens. 

– Med KY får vi hjälp att se vad det är för kompetens vår personal behöver och som i förlängningen kan förbättra hela vår äldreomsorg. Valideringen, som bygger på 6 yrkeskrav och 200 kriterier, gör det även möjligt för oss att rekrytera relativt oerfaren personal, då vi snabbt kan se till så att varje individ tillförs den kompetens de saknar. KY ger oss också en stor möjlighet att ta in nyanlända för parallell kompetensutveckling med SFI-utbildningen, förklarar Ewa Kardell, förvaltningschef för äldreomsorgen Haninge kommun. 

För att utöka medborgardialogen och få med de äldres åsikter i förändringsarbetet arbetar äldreomsorgen i Haninge sedan en tidäven med så kallade Framtidsgrupper.

– Grundidén är att det ska vara en mötesplats för personal och de äldre. De som medverkar får möjlighet att sprida sin unika erfarenhet och blir ett bollplank och referensgrupp för vårt förändringsarbete. Framtidsgrupperna har bland annat gett oss underlag för förbättring av hemsidan och våra träffpunkter ute i kommunen, säger Ewa Kardell.

Certifiering lyfter kvaliteten
Haninge kommun har dessutom inlett ett certifieringsarbete som utgår från Socialstyrelsen ”Svensk Standard 2015 för vård- och omsorgsboende”. Tanken med certifieringen är att uppnå absolut högsta kvalitet på alla boenden i Haninge.

– Under våren har vi påbörjat certifieringen på ett av våra boenden. Målet är att alla våra boenden ska vara certifierade, och vi räknar med att certifieringen av det första boendet tar ca tre år. Själva arbetet går ut på att sätta individen i centrum. Vi har tillsammans med personalen valt ut några områden att börja med, bland annat mat och måltidssituation samt psykisk ohälsa. Redan nu har vi börjat använda oss av BPSD-register, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, säger Marzieh Etaati, avdelningschef vård- och omsorgsboende och fortsätter:

– Vi ser också att vi kan förbättra livssituationen för den äldre med alternativ till medicin, som exempelvis olika aktiviteter. Förändringsarbetet går bra, mycket tack vare den uppbyggda kompetens som finns i systemet. Vi har redan märkt att både personal, de äldre och dess anhöriga känner sig mer nöjda och delaktiga.

Ett annat prioriterat område i Haninge är det arbete som rör hot och våld i nära relationer hos de äldre.

– Vi insåg att det var ett verkligt problem bland äldre och deras nära anhöriga. Det kunde vara allt från psykiskt/fysiskt våld och försummelse till sexuellt våld. Det här är något som vi velat bli bättre på att hantera. Idag har vi byggt upp riktlinjer för hur vi ska agera när vi ser sådant som inte bör ske mellan anhöriga. Det är viktigt att vi inte blundar utan visar att vi är medvetna om problemet, säger äldrelotsen Ewa Ahlström.

Haninge äldreomsorg arbetar systematiskt med att kunna förebygga och skjuta upp vårdbehov genom hälsofrämjande och förebyggande insatser.

När man väl är i behov av omvårdnad ska dessa vara individcentrerade och av högsta kvalitet. Individen ska erbjudas inflytande över sin omsorg och känna trygghet.