–Det handlar om ledarskap och insikten hos den kommunala förvaltningen om vem man arbetar för. Vi har fokuserat på byggandet och har under de senaste tre åren verkligen trimmat våra processer, säger Åsa Bellander, stadsbyggnadschef och programdirektör samhällsbyggnad i Örebro.

–Vi har markägandet och planeringen i samma förvaltning och vi för hela tiden en dialog med marknaden. Har man inte det och samtidigt inte bygger förtroende mellan kommunen och marknaden så hjälper ingenting, säger Martin Willén, som är biträdande stadsbyggnadschef. Vi låter marknaden ha synpunkter på vårt jobb och det visar sig att vi ligger högt i nöjd kundindex. Vårt arbetssätt har betalat sig.

Jobbar smartare och effektivare

Örebro har en etablerad modell för hur projekt som planeras och genomförs på kommunens mark snabbt och effektivt kan bebyggas samtidigt som kvaliteter som växer fram under processen kan säkras hela vägen under genomförandet.

–Det krävs inte någon förändring i lagstiftningen för att få fart på planerings- och byggprocessen, det räcker med att använda de redskap som redan finns, att hitta nya lösningar, jobba smartare, effektivare och klokare och att föra en dialog med dem som ska bygga, säger Åsa Bellander.

Vanligtvis är det fastighetsaktörer, byggföretag eller projektutvecklare som har markanvisningar i Örebro och därmed makten över vad som byggs. Men grunden i Örebro-modellen är speciell. Den skapar flera möjligheter genom en generös detaljplan och en på förhand gällande men inte så styrande byggrätt.

–Vi planlägger mark och säljer den först när det finns en färdig detaljplan och byggnationen startat, allt för att säkra en hög byggtakt och ett bra slutresultat för ägare och hyresgäster, säger Martin Willén. Det ger låga initiala kostnader för mottagaren av anvisningen. I vår önskan att skapa förutsättningar för god arkitektur prövar vi också möjligheten att ge markanvisning direkt till en arkitektbyrå.

Örebro har ifrågasatt traditionella arbetssätt och gamla mönster och har jobbat med medarbetargrupper som berörs. Det krävs täta samarbeten mellan till exempel planarkitekter, exploateringsingenjörer och bygglovshandläggare och alla måste vara intresserade av vad det blir av arbetet.

Låga initiala kostnader

Resultatet blir en process med stor tydlighet, förutsägbarhet och små risker. Det finns alltid en generös lagakraftvunnen detaljplan, ett fastslaget pris på marken och låga initiala kostnader eftersom köpet av marken genomförs sent i projektet.

–Vi måste klara att bedriva parallella processer utan att kompromissa med de regler som finns, säger Åsa Bellander.

Örebromodellen ställer höga krav på samarbete mellan kommunens tjänstemannaorganisation och den politiska ledningen och på förtroende både internt och externt. 

Örebro står just nu för 4,8 procent av det totala bostadsbyggandet i Sverige men dess befolkning motsvarar endast 1,4 procent. Byggtakten överträffar den plan som lagts för innevarande mandatperiod.

–Om alla de 15 svenska kommuner som har fler än 100 000 invånare hade arbetat med vår modell så hade det byggstartats 35 000 fler bostäder än de drygt 47 000 som startades mellan juli 2015 och juni 2016. 

Ny stadsdel byggs nära centrala staden

Södra Ladugårdsängen, som ligger två kilometer från centrala Örebro och södra station, är ett exempel där man arbetar med planering och bostadsbyggande enligt Örebro-modellen. Där ska 230 000 kvm mark förvandlas till en stadsdel med 3000 nya bostäder med närhet till citys utbud men också till idrottsanläggningar och naturområden.

I en första etapp byggs det nära 1000 lägenheter. Elva olika aktörer är involverade och de första har redan börjat bygga. 

–Det som byggs där håller väldigt hög kvalitet, men höga ambitioner behöver inte ta mer tid, säger Martin Willén. Från markanvisning till första byggstart har det bara tagit nio månader.

Just nu förbereds Södra Ladugårdsängens andra etapp, där sex olika förslag från sex byggaktörer valts ut för att tillsammans skapa 500 nya bostäder. De har påbörjat en gemensam förstudie.